I Sverige används i dag ett antal olika system för att miljöcertifiera städer, stadsdelar och byggnader. Systemen tar hänsyn till olika aspekter och skillnaderna i omfattning är stora. De olika systemen är mer eller mindre anpassade för certifiering av nybyggnation, ombyggnation och befintliga byggnader och deras drift. När det gäller klimatpåverkan beaktar alla dessa system energianvändning, och alla system utom Green Building beaktar också förnyelsebara energikällor. Kravnivåerna skiljer sig dock mellan systemen. 
När det gäller klimatpåverkan från byggmaterial beaktas det i alla systern utom Green Building, men i olika grad. De flesta system belönar klimatberäkningar eller livscykelberäkningar men kravnivåerna varierar och till exempel Breeam ställer inte något krav på CO2-besparing utan bara på att livscykelberäkningen ska vara genomförd. Korrelation marknadsvärde och miljöstudier har genomförts av hur fastigheters marknadsvärde påverkas av miljöcertifieringar, men det är svårt att sätta ett värde på just denna parameter. Det finns fortfarande inte en tillräckligt stor mängd transaktioner av miljöklassade objekt på den svenska marknaden för att det ska gå att få fram ett resultat som är statistiskt säkerställt. Vi kan dock se att de värderingsobjekt som ligger högt värdemässigt i kronor/ kvadratmeter ofta ägs av aktörer med uttalade policyer att certifiera sina fastigheter enligt något av ovan nämnda system, och där aktörerna redan hunnit certifiera en stor del av sin portfölj. Samtidigt sammanfaller detta ofta med att de är belägna i storstäderna, vilket är att betrakta som attraktiva lägen, så det går inte att dra några entydiga slutsatser av det.
Definitionen på marknadsvärde är det pris som sannolikt skulle betalas om fastigheten bjöds ut på en fri och öppen marknad, med tillräcklig marknadsföringstid, utan partsrelationer och utan tvång. En fastighetsvärderares uppdrag är med andra ord att bedöma hur marknaden skulle värdesätta en specifik fastighet vid en viss tidpunkt. Fastighetsvärdering bygger på att relatera värderings-objektets olika värdepåverkande egenskaper till genomförda transaktioner av objekt i samma segment. Värdebedömningarna baseras på bedömda framtida driftnetton och avkastningskrav.
Med det perspektivet går det inte att tala om någon enskild "miljöpremie" på marknadsvärdet. Det går dock att urskilja mönster och bidragande orsaker till varför en köpare skulle betala ett högre pris för en miljöcertifierad fastighet. Samtliga miljöcertifieringssystem tar hänsyn till energiaspekten. En låg energiförbrukning och därmed låga driftskostnader har en begränsad men ändå direkt positiv påverkan på de bedömda framtida driftnettona.
Fastighetsägarna har ofta ett behov av grön image gentemot sina hyresgäster. Det må vara svårt att få mer betalt av hyresgästerna för en miljöklassad lokal men det kan innebära fler visningar av vakanta lokaler, att befintliga hyresgäster stannar längre tid och på sikt att vakansgraden sjunker i fastigheten. Miljöcertifieringarna som används i Sverige täcker in olika områden. LEED och Breeam kräver större utredningar och beaktar till exempel framtida översvämningar och andra klimatrelaterade risker. Köparens risk borde alltså vara mindre omfattande vid förvärv av en miljöcertifierad fastighet än en icke miljöcertifierad, särskilt om fastigheten är certifierad enligt något av de mer omfattande systemen.
Slutligen ser vi att certifieringarna i allt större utsträckning ger tillgång till bättre finansieringslösningar i form av grön ränta och gröna obligationer. Vi upplever att bankerna allt oftare erbjuder bättre villkor för gröna lån, eftersom risken bedöms vara lägre. Sammanfattningsvis bidrar miljöcertifieringar som ger förmånligare finansiering till förmågan att betala mer för fastigheten. Miljöcertifieringarna sammanfaller alltså med en hel del värdehöjande egenskaper och det är svårt att isolera just certifieringen som en värdehöjande egenskap. Men prisskillnaderna mellan icke certifierade och certifierade fastigheter kan komma att öka. Vi har redan sett att finansmarknaden premierar hållbarhet genom att erbjuda olika gröna finansieringsformer. Steget från att välja placeringar utifrån positiva till negativa kriterier, det vill säga att undvika icke miljöcertifierade placeringar, eller åtminstone sådana som det i ett senare skede skulle vara svårt att certifiera, är inte helt osannolikt. Precis på samma sätt som etiska fonder i dag undviker att investera i företag som har en verksamhet med till exempel vapen, tobak och alkohol.
Sammanfattningsvis så bedömer vi att fastighetsvärdena påverkas positivt av en miljöcertifiering, men indirekt genom de värdehöjande egenskaper som den sammanfaller med och/ eller för med sig.
/Källa Samhällsbyggaren/