TÄNK RUNT

Vi kan inte kan fortsätta som nu utan måste ställa om hela samhället för att stoppa klimatförändringarna. Många har därför lämnat slit- och släng- tänket för att i stället jobba med cirkulära modeller. Andra är på väg dit, bland annat möbeljätten Ikea. Vad kan byggsektorn lära av dem?

Stort avtryck i framtiden
Bygg är en av de sektorer som konsumerar allra mest naturresurser i dag. Enligt Boverket svarar bygg- och fastighetssektorn för drygt 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och drygt 30 procent av allt avfall kommer från byggverksamheten. Samtidigt ökar befolkningen, vilket också innebär att byggandet kommer att öka. Hur byggbranschen agerar nu får med andra ord ett enormt avtryck i framtiden, så det är hög tid att agera. Men om branschen ska kunna ställa om krävs radikala förändringar och ekonomisk styrning. Där kan det vara klokt att kika på andra, som kommit längre.

I byggbranschen, där värdecykler är mycket längre än i andra branscher, är det viktigt att bryta ner dem och i stället prata om livscykler för olika byggnadsdelar utifrån deras funktion, livslängd, återbruks- och återvinningspotential, samt värdet för olika intressenter. Detta ska också kombineras med affärsmodeller för både fastighetsutveckling och förvaltning samt ökad nyttjandegrad av produkter och ytor, det vill säga delning.

- Utan hållbara affärsmodeller kommer planeten inte att klara sig. Utgångspunkten borde därför vara att sträva efter en cirkulär ekonomi.

Det här är cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi innebär att gå från den linjära modellen där vi producerar en produkt, använder den och sedan slänger den, för att i stället gå över till en modell som bygger på ett kretslopp. Det vill säga där vi utvecklar produkter och tjänster som redan från början är gjorda för att användas flera gånger. I den cirkulära ekonomin övergår vi från att äga och konsumera produkter till att i stället bli användare av produkter och använda dem för deras funktioner - genom att hyra, dela, leasa eller låna.

Produkter designas för att kunna plockas isär så att de enkelt ska kunna lagas, uppgraderas, renoveras, omtillverkas och återvinnas. Det finns inget avfall utan alla produkter och allt material som ett företag eller en privatperson inte behöver eller kan ta tillvara blir en resurs åt någon annan.

Både EU och FN har en ökad cirkulär ekonomi bland sina mål. Det innebär att medlemsländerna ska arbeta för att en så liten del som möjligt av de använda produkterna går till avfall och att det som produceras ska användas så länge som möjligt. För att en ekonomi ska bli cirkulär krävs stora förändringar i samhället. Nya cirkulära affärsmodeller och tjänster måste utformas för att göra systemet effektivt och lönsamt.

- Ikea är, liksom många andra företag inom detaljhandeln, i grunden byggda för en linjär ekonomi. I bästa fall har produkterna återvunnits i slutändan. För att skapa en cirkulär ekonomi måste vi tänka om helt. Vi måste hitta nya kunskaper och färdigheter och sannolikt också innovationer. Vi vet inte ännu hur vi ska uppnå det i detalj, men vi har påbörjat vår väg dit, säger Per Stolz. Ikea har en tydlig ambition att införa det cirkulära tänket redan under 2020-talet - och det ska löpa på tvären genom hela organisationen. - Vi ska även utveckla nya sätt att möta våra kunder på ett cirkulärt sätt. Det kan till exempel handla om reparationstjänster eller att kunderna ska kunna hyra i stället för att köpa. Vi tittar just nu på olika möjligheter. - Vi letar också samarbeten med andra aktörer. I en cirkulär ekonomi klarar vi oss inte själva, säger han. För att nå dit jobbar hela företaget tillsammans mot samma mål. Alla delar måste vara med - bland annat design, inköp, affärsmodeller och distribution. Vägen dit är ännu inte helt klar. - Vi har inget facit utan vi måste testa, lära och utvärdera längs vägen. Det kommer att ta lite tid men vi kommer att nå dit.

Tjänster i stället för produkter
Dessutom måste vi alla förändra vårt tänk - från det linjära till det cirkulära tänket. Bland annat kan vi tänka i tjänster i stället för produkter. - Huvudsyftet med den cirkulära ekonomin är att vi ska möta kundernas behov på ett mer resurseffektivt sätt. Vissa branscher och företag har redan anammat detta och säljer tjänster, inte produkter. Ett exempel inom tillverkningsindustrin är Philips som i dag säljer belysningstjänster i stället för lampor. Till exempel har de en tjänst som heter tjänst cirkulär belysning och den fokuserar inte på att kunden ska äga en belysningsanläggning, utan det viktiga är att de har rätt belysning över tid. Det innebär bland annat att kunderna sparar in på energi- och underhållskostnader. - Även Ricoh erbjuder sedan länge en tjänst där man köper utskrifter i stället för en hel kopieringsapparat. - Även vi kan tänka i de banorna. Kan en bro bli en tjänst? Principerna för att gå från en linjär till en cirkulär ekonomi är densamma i alla branscher, tror Per Stoltz. Däremot har alla branscher sina specifika frågor. - Bygg- och anläggningssektorn är en stor konsument av naturresurser och måste definitivt ställa om. En bra början är att starta med det grundläggande. Det vill säga att minimera avfallet vid byggnation och även att använda material som är lätt att återvinna. Därefter kan man ta tag i affärsmodellen och göra den mer cirkulär. – Man kan till exempel sälja en bro som en tjänst och ta betalt per användning av bron.

Vägen framåt

För att jobba med cirkuläritet – utöver ny kunskap, nya design- och byggmetoder, processer, affärsmodeller och tjänster - behövs det även ett kulturellt och mentalt skifte. Vi behöver nya ekonomiska incitament och kalkylmetoder för att räkna fram både miljörelaterat och ekonomiskt värde utifrån ett multilivscykelperspektiv. Vi behöver modiga beställare som ser bortom dagens modeller, nyfikna konsulter som är anspråkslösa och öppna för tvärdisciplinärt samarbete samt entreprenörer som är innovationsdrivna. Ansvaret ligger hos alla, värdet gynnar många och med detta borde även risker fördelas bland flera aktörer. Genom att både jobba med dagens återbruk och tänka på framtidens återbruk minskar vi klimat- och miljöpåverkan samtidigt som vi värnar om naturens resurser. Dessutom bygger vi samtidigt in ett långsiktigt värde i fastigheten. Flera länder ligger långt fram när det gäller cirkuläritet i byggsektorn, The Royal Institute of Dutch Architects har exempelvis tagit fram ett manifest för cirkulär arkitektur. Det är dags att växla upp och öka farten även i Sverige.


Källa: Saxat och fritt återgivet från Samhällsbyggaren/ Pia Runfors, Ivana Kildsgaard samt  Naturskyddsföreningen och Cradlenet.